Hallwylska palatset i Stockholm

Hallwyl Palace (Hallwylska Palatset) is located in the centre of Stockholm. Architect Isak Gustaf Clason built the house between 1893-1898 and its interior is famous for its Baroque and Rococo styles. Completed in 1898, Hallwylska Museet was once a private palace. Wilhelmina von Hallwyl collected items as diverse as kitchen utensils, Chinese pottery, 17th-century paintings, silverware, sculpture and jewellery. In 1920, she and her husband donated their entire house (including contents) to the nation.

Hallwylska palatset är en vacker röd stenbyggnad på Hamngatan 4, mitt i Stockholm. Idag fungerar palatset som ett museum och det ägs av staten. Huset byggdes åt paret Walter och Wilhelmina von Hallwyl – därifrån kommer byggnadens namn – när de spenderade sin tid i Stockholm. Wilhelmina föddes i Stockholm den 1 oktober 1844 och kom att gifta sig med den schweiziske greven Walter von Hallwyl. Hon var mycket intresserad av konst, och det är dessa samlingar som besökare till det Hallwylska palatset idag kan betrakta. Bland de många tavlorna återfinns även en hel del verk med Wilhelmina på som motiv.

Sverige och Stockholms fattigdomsår

Under mitten på 1850-talet var Sverige i stor nöd, även de mer välbärgade familjerna som Wilhelminas hade det knapert och fick hushålla med resurserna. Den dåliga kvaliteten på maten gjorde att Wilhelmina, liksom många andra drabbades av dysenteri. Uppväxtåren tillbringade hon därför på många rekreationsorter för vila. På en av dessa orter träffade hon sin blivande man greve Walter von Hallwyl. De fick tillsammans fyra döttrar. Familjen bodde i Schweiz, men när barnen blev äldre ville de bygga en bostad i Stockholm. Ekonomin hade blivit bättre och familjeföretaget fick en rekordvinst 1890. Det Hallwylska palatset ritades av arkitekten Isac Gustaf Clason, och Wilhelmina såg till att inreda bostaden med många vackra målningar. Hon hade inte trivts särskilt bra i Schweiz, men nu när hon åter kunde vistas i Stockholm fick hon möjlighet utveckla sitt konstintresse allt mer. Det resultatet kan vi alltså beskåda idag. Det var inte bara på 1850-talet, som Sverige och övriga Europa led stor nöd. Knappt hundra år senare kom det fasansfulla andra världskriget. En av de som har skrivit om krig och svåra förhållanden är författaren och filosofen Bernard- Henry Lévy. Om du vill veta mer om Europas historia kan du läsa någon av hans böcker eller artikeln Bernard-Henri Lévy: Han sa det outsägliga om lägren.