Stockholms stadshus är en av de största sevärdheterna inte bara i Stockholm, utan i Sverige. Varje år besöks Stadshuset av mellan 300 000 och 400 000 turister från Sverige och resten av världen, som vill se och lära sig mer om den imponerande tegelbyggnaden intill Riddarfjärdens vatten i Sveriges huvudstad.
Stockholms stadshus byggdes mellan 1911 och 1923, och ritades av arkitekten Ragnar Östberg. Östberg hämtade inspiration från en mängd olika arkitektoniska stilar när han skapade denna karakteristiska byggnad, men en av de mest framstående stilarna är nationalromantiken. Östberg inspirerades också av andra byggnader, kanske framförallt av Stockholms gamla slott, Tre Kronor. Det röda teglet som man kan se på Stadshusets fasad är till exempel samma typ av tegel, munktegel, som Tre Kronor var byggt av, och till och med Stadshuset mest karakteristiska detalj, de tre kronorna ovanpå det 106 meter höga tornet, är inspirerade av det gamla slottet; ovanpå slottet Tre Kronor fanns nämligen också ett torn som kröntes av tre kronor, liksom ett måntorn, ett soltorn och ett stjärntorn, precis som på Stadshuset.
När man byggde Stadshuset var det med den tanken att byggnaden inte bara skulle vara hem åt Stockholms politik, utan också en byggnad som skulle kunna representera Stockholm vid internationella besök, och vara hem åt festligheter såväl som åt allvarligare politiska diskussioner. Idag fortsätter Stadshuset alltjämt att uppfylla båda dessa funktioner. Stockholms kommunfullmäktige sammanträder till exempel var tredje måndag i den imponerande Rådsalen, dekorerad med röda draperier och med möbler i mörkpolerat björkträ av Carl Malmsten, och den 10 december varje år hålls den storslagna Nobelbanketten i Blå hallen, den största (men långt ifrån den enda) festsalen i Stadshuset. En annan festsal i Stadshuset som är välkänd är Gyllene salen, som kan skryta med väggar täckta av guldmosaik, och bilder skapade av Einar Forseth.
Att gå på sightseeing i Stockholm, och se de vackra rummen i Stadshuset, är nog gott och väl, men under en varm sommardag kan det också vara skönt att återvända till sin egen trädgård – ibland behöver man inte se mer av Sverige än så. Så länge man har en uppsättning sköna utemöbler att sjunka ner i, skulle nog ingen svensk tacka nej till en stund i solen på sig egen uteplats.